Plums.
Mina närmaste vet vilket uttryck jag använder när jag blir sur. Eller när jag tycker att något är dåligt.
Idag var en sådan dag då det användes.
Skitjävla.
Skitjävla vackra vattenfall att sluka mina älskade ringar. Vigsel- och förlovningring, rakt ned i plurret. Vilket hade varit ok om det varit ett random jäkla grunt vatten, men när det är ett badass vattenfall som jag, en smula ofrivilligt, plumsade ned i då det aktuella bortfallet tydligen förekom då blir man som en liten gnutta sur. Eller nej, sur var kanske inte ordet, en gnutta ledsam. Jävla skitringar. Materiellt skit som går att ersätta, men likväl så var det mina ringar som suttit på det där fingret i en massa år och som symboliserar något i mitt liv jag inte ens kan sätta ord på.
Skitjävla.
Nåväl. Lite vin på det här så.
Älskade, älskade Thailand. Alltid ska det härja, på det ena eller andra sättet. Jag ska bara klura ut varför.
Kommentarer
Postat av: Erik
Om det nu var så att de skulle råka bli där våra ringar så var det för att Buddha ville vi skulle åka hit och leta efter dem stup i kvarten. Sådetså. Den där symboliken går så långt bortom ringarna man kan tänka sig. Och visst är det väl absolut sagolikt att de ligger i en grop ;-)
Imorgon hittar vi dem!
Kram
Maken
Trackback
