Luddigt.
Så just nu sitter jag väntar på att alla fodral ska torka. Så att jag kan få det fantastiska nöjet att sitta och pilla in allt jäkla innerludd igen. I alla förtiotolv kuddar. Helfestligt, om ni frågar mig.
Hej och hå.
Skulle hämta ett stycke barn på dagis, men fick med mig tre hem?
Så det kan gå.
"ktchuuuuuung! bzzzzzzzt!"
Sova stuga - grilla - dricka öl - underbara människor.
Underbara helg!
I fredags, efter en kvällslig promenad ner till stranden, kom min Annis på att hon ville göra "något". Jansson i sin tur kom på att han behövde hämta ett stycke skottkärra i sina föräldrars stuga i Gudinge, så dit åkte vi. Kom fram vid 23 och tände en brasa och öppnade varsin öl. Bra skit. Spenderade således halva lördagen där med fika och promenad, en glad Minebus och en Annis som tyckte att hon varit på en veckas semester. Bra skit igen. Fick kramas på svärföräldrarna och klappa Oscar en stund, innan det var dags för hemfärd. Utan skottkärra.
Väl hemma var det skutt i duschen och turas-om-ordning innan det skulle bli grillkväll. Stefan, mästerkocken, kom och viftade med kniv och köttbitar - "nästa gång ser du till att det finns ett bryne här!", och sen kom också min lilla Jennifer och söta Andreas. Vi grillade och drack fler goda öl. Spelade Alias och kampen mellan kvinna och man. Mkt bra skit.
Och igår kom min Caspersson hem. Plockade blommor åt sin mamma och åkte fyrhjuling tills han blev lerig.
Idag - måndag, ledig och solen skiner. Bedrövligt. 
Min Annis. Glad som vanligt. 
Lisa. Den klanten.
Pärlemovit krage från distriktsveterinärerna, 4500 kronor. And that´s it, baby. Miau så länge.
Åh, fan.
Gummistövels-Sara inställer sig hos solen i Olsbo idag! Efter gårdagens snöfall och tillhörande självdränkningstankar så känns det faktiskt okej med en gnutta sol. Sommaren med sina diverse åtaganden ligger ju lite sådär bara runt hörnet, och det är faktiskt roligare att påta på gården när man slipper få istappar i röven. Eller halka på en isfläck och ramla och bryta den, för den delen.
Till och med djuren har vårkänslor! Fårskallarna rymmer och Lisa osthyvlar trampdynorna mot diverse vassa föremål och får åka till veterinären på jourtid med sitt oförsäkrade arsle och kosta hela mattes tilltänka tatuera-bilen-peng och sedan ranta runt med en dumstrut och vråla miiiiaaaau på ett väldigt irriterande vis i en hel vecka. Ljuvligt! Så. Hej solen. Välkommen.
Nu ska jag dricka mig en till kopp kaffe. Och invänta åka-på-service-med-bilen-Erik. Denna dära fästmannen. Han som sitter djupt faschinerad framför datorn och tittar på bilder från när solen bubblar lite. Den fästmannen.
Hej lördag!
Och vilken underbar sådan sedan. Sicken sol! Snart är det sommar, gott folk! Snart ska jag röka och kröka på min altan, och spela badminton på min gräsmatta. Snart ska jag sparka grus med stöveln och snart ska jag bli biten av rödmyror i arslet. Underbart!
Idag har skotern Tore fått gå på högvarv med barnen bakom. Dvs Sanny och Erik. De andra barnen, de litet mindre, har också åkt några vändor, men fann det hela inte fullt lika faschinerande som de stora barnen gjorde. Tur att de kan roa sig iallafall.
Nu ska jag spöa min Annis i tetris. Moha.
Hej hopp! 
April, april.
Min sambo hade förmodligen sin bästa dag på hela året igår. Lite som med barnen och julafton, när de små liven väntar och väntar. Räknar dagarna. För att sedan, när dagen väl har kommit, mysa sig upp med ett leende på morgonen och med iver och förväntan knappt kunna stanna kvar i byxan under dagen för att allt bara är så ofantligt spännande och roligt. Julafton. I min sambos fall så betyder julafton första april.
Redan på morgonen börjades det, med kollegor som skulle få bli anställda i andra företag, servrar som hade kraschat och allt vad det nu var. Som han fnissade, Jansson. Fnissade och fnissade. Gottade sig. Ringde till sin ängsliga gravida syster och påstod att deras oskyldiga mamma fått storhetsvansinne och skulle köpa stora, dyra husvagnen och åka runt på svennebanansemester och dricka bärs och grilla fläskkarré hela sommaren och spela kubb och kissa i buskarna. Till sin mor ringde han och sa att systern i fråga likväl fått storhetsvansinne och skulle köpa lilla herrgården för 7.5 små miljoner och hejochhå, räntorna kommer ju komma ifatt och bita henne i arslet så småningom. Hejudamig. Mor och syster ringer således till varandra och tassar likt katten kring het gröt innan de kommer till skott med sina ärenden. Mamma och dotter Storhetsvansinne.
Och som han skrattade Jansson. Gottade sig. Lurade sin farbror, sade att fadern gått och blivit knäpp i skallen av för lång sjukhusvistelse och sedan beslutat att sälja sommarstugan till grannen för en aftonbladet-peng. Farbrodern ringer således till sin bror och ifrågasätter dennes kompetens inom sommarstugeområdet, varav min smarta svärfar enbart ställer sin bror en fråga: ”vad är det för datum idag?”.
Dock. Jansson, storluraren som gått med ett stort leende och myst hela dagen, fick tillbaka litet senare på kvällen.
Vi satt och åt pizza. Det ringde. Jansson svarade och uppenbarligen var det en potentiell kund. Från Spanien.
Han bestämde därför telefonkonferens med Spanien och Gonzales Ferrera på måndag efter lunch. Med Tudor. Som var intresserade av hans produkt och därför ville prata mer.
”my inglish velly bad, solly, but aj would lajk to talk to you some mole, okej?”, sade Ferrera.
Jansson glänste i bästa försäljarstil och bokade således möte tills på måndag, som sagt.
Han fick tillbaka. Av hämndlysten farbror och dennes svärson, tillika Gonzales Ferrera.
Och som han förtjänade det.
Jag själv lurade bara min bror, men den rackarn har inget sinne för humor och blidde bara en smula ilsk.
Lurad lurendrejare.
